
Så många högstadieelever fick gymnasiebehörighet i kommunen
Av Redaktionen · · Uppdaterad
EKSJÖ KOMMUN Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasiet minskade i år i Sverige men Eksjö sticker ut.
Antalet behöriga till gymnasiet minskade i år i Sverige. Men skolorna i Eksjö sticker ut – här ligger behörigheten relativt stilla.
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.
I Eksjö kommun var 79 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de fyra högstadieskolorna i våras behöriga till gymnasiet. Det är en ungefär lika stor andel som året innan.
Högst andel, 81 procent, nådde gymnasiebehörighet på Prästängsskolan B och på Prästängsskolan A. På Landsbro skola hade 78 procent behörighet. På Furulundsskolan var motsvarande siffra 78 procent, vilket är den lägsta andelen i kommunen. För Broarps skola redovisas inte något exakt resultat eftersom skolan har få elever i årskurs 9.
I grannkommunerna Vetlanda och Sävsjö minskade antalet behöriga medan Nässjö går emot trenden med fler behöriga elever.
Högst andel behöriga i Jönköpings län hade Vittra Samset i Jönköpings kommun. Där klarade samtliga elever gymnasiebehörighet. Länets lägsta andel behöriga, 57 procent, fanns på Bäckaskolan 7-9 i Gnosjö kommun.
Godkänt i minst åtta ämnen
För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.
Behörigheten i Sverige är något högre bland flickor och högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund, alltså elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket.
Föräldrarnas utbildningsbakgrund
Drygt 91 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan, jämfört med knappt 73 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Skillnaden mellan grupperna våren 2024 är den största som har uppmätts under den senaste tioårsperioden. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.
– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.
Fler klarar inte matten
Det är 12,8 procent av eleverna som inte når målen i matematik, och får betyget F eller streck. Det motsvarar drygt 15 600 elever. Förra året var det 10,9 procent av eleverna som inte nådde målen i matematik, en ökning med 1,9 procentenheter.
– För många elever är det ett godkänt betyg i just matematik som saknas för att man ska bli behörig till gymnasiet. Skolväsendet behöver kraftsamla runt matematikundervisningen, säger Anna Castberg.