3 bilder
Historien om sportlovet
Att införa en lovvecka i februari grundade sig på den kalla vintern 1940. En veckas ledigt för eleverna innebar också att skolorna inte behövde värmas upp.
Sportlovet är starkt förknippat med friluftsaktiviteter och skidresor, men så har det inte alltid varit. Under andra världskriget infördes den här lovveckan i de svenska skolorna för att spara energi.
Statens Bränslekommission var en av de svenska krigstids-kommissioner som inrättades under andra världskriget och det är där dagens sportlov tar sin början. Bränslekommissionens beslut om att införa en lovvecka i februari grundade sig på den kalla vintern 1940. Man behövde spara in på stenkol och koks vilket vanligen användes för att elda med i städerna. En veckas ledigt för skoleleverna innebar ju att skolorna inte behövde värmas upp. I folkmun kallas därför det nya vinterlovet ofta för ”kokslovet".
Ett omfattande program
Men det går ju inte att ungdomarna bara går och slår dank. Idrotts- & Friluftsstyrelsen tog på sig uppdraget att planera ett omfattande program som skulle locka den lovlediga skolungdomen. Målet var ”förskaffa dem sysselsättning, sol och kroppsrörelse”.
Minska infektionsspridning
När vi kommer in en bit på 1950-talet övergår lovet från att ha handlat om ransonering av energi till att bara vara ett lov för folkhälsan. Man tillfrågade den ena kommissionen efter den andra och kom fram till att ett lov i influensatider skulle minska infektionsspridning. Så på 50-talet talar vi om ett hälsolov, både när det gäller idrott och minskande smittspridning.
För många till fjällen
Det var nu som allt fler svenska familjer började åka till fjällen på sportlovet. För många på en gång visade det sig. Järnvägsstyrelsen, idag Transportstyrelsen, var en svensk statlig förvaltningsmyndighet med ansvar för säkerheten på järnväg, tunnelbana och spårväg.
För myndigheten var det en belastning att så många åkte till fjällen under samma tid. Från styrelsens sida var det därför ett önskemål om att resandet spreds ut vid flera olika tidpunkter. Skolöverstyrelsen hörsammade detta och gick ut med rekommendationer om en spridning av lovveckorna så att så många skolungdomar som möjligt skulle kunna åka. Denna spridning hänger med än i dag och är anledningen bakom de olika lovveckorna hos kommunerna.
Andra länders sportlov
De flesta länderna i Europa har en veckas ledigt på vintern i slutet januari, februari eller mars. I Finland heter lovet hiihtoloma (skidlov) i vissa områden, Danmark har vinterferier, Holland har sin förårsferie sedan 1970-talet och i Tyskland, Österrike, Norge och Schweiz har man ledigt en vecka på vintern. I Schweiz heter faktiskt lovet sportferien.
